Finansvärlden är uppfinningsrik. Förutom aktier, räntepapper och fonder finns det en mängd andra produkter som man kan handla med. De går under benämningen Exchange Traded Products, eller ETP. Den svenska översättningen är börshandlade produkter. Till denna kategori hör bland annat certifikat, ETF:er och mini futures.

Alla börshandlade produkter faller inom kategorin derivat. Ett derivat är en tillgång vars pris följer en underliggande tillgång. Om du t.ex. äger ett derivat som följer Atlas Copco innebär det att ditt innehav följer aktiens utveckling men du äger inte själva aktien.

Anledningar att äga börshandlade produkter

Om vi tar exemplet med Atlas Copco ovan, varför köper man då en börshandlad produkt istället för att äga själva aktien? Det finns flera skäl. Börshandlade produkter är precis vad det låter, ”produkter”, som kan innehålla olika extra funktioner kan man säga.

Hävstång

En vanlig funktion hos en börshandlad produkt är hävstången. Om du till exempel köper en mini future som har hävstång 5x innebär det att du behöver investera fem gånger så lite kapital för att få samma exponering i den underliggande tillgången. Om du köper mini futures i Atlas Copco med hävstången 5x för 10 000 kronor får det samma effekt som om du hade ägt aktier till ett värde av 50 000 kronor i bolaget. Om aktien stiger med 10 procent innebär det en värdeökning med 5 000 kronor (10% av 50 000). Eftersom du handlade mini futures för 10 000 kronor blir utvecklingen på ditt kapital 50 procent, d.v.s. 5x.

Fördelen är att du binder upp ett mycket mindre kapital än om du skulle äga aktierna direkt. Det är särskilt praktiskt om du är en trader. Hos flera nätmäklare är det dessutom avgiftsfritt att handla med vissa börshandlade produkter om man handlar för mer än ett visst belopp (ofta 1 000 kronor).

Nackdelen med hävstång är att den verkar i bägge riktningarna. Om aktien skulle sjunka i pris äts ditt kapital upp ganska snabbt.

Riktning: Enkelt att gå kort

När man handlar med aktier finns det möjlighet att gå kort genom att blanka aktier. Att gå kort innebär att man tjänar på när en tillgång sjunker i värde. Tack vare börshandlade produkter är det mycket enklare att gå kort.

En stor fördel med att använda en börshandlad produkt för att gå kort istället för att blanka en aktie själv är att du aldrig kan förlora mer pengar än vad du har investerat. Om du blankar aktier direkt kan du bli ersättningsskyldig för ganska stora belopp utifall priset stiger kraftigt.

Olika slags underliggande tillgångar

Genom att handla med börshandlade produkter kan man på ett lätt sätt exponera sig mot ett flertal olika underliggande tillgångar, inte bara aktier. Man kan till exempel spekulera i guld, silver eller andra ädelmetaller. Man kan också handla med olja, kaffe, majs, bomull och andra råvaror. På samma sätt kan man exponera sig mot olika index som t.ex. OMXS30, DAX eller S&P500.

Några olika slags börshandlade produkter

Då ska vi ta och göra en snabb genomgång av några av de vanligast förekommande börshandlade produkterna på marknaden.

Mini futures

Mini futures har en linjär hävstång. Det innebär att hävstången förändras över tid. Av den anledning kan man aldrig se på mini futurens namn vilken hävstång den har. Istället får du jämföra hur mycket den kostar jämfört med den underliggande tillgången: dividera den underliggande tillgångens pris med mini futurens pris så får du hävstången.

Fördelen med mini futures jämfört med t.ex. bull- och bearcertifikat är att det inte finns någon urholkningseffekt. Det innebär att man inte förlorar pengar på själva volatiliteten i den underliggande tillgången. Det gör att om du planerar att hålla tillgången under en lite längre tid är mini futures mycket bättre än certifikat.

Mini futures har en finansieringsnivå, vilket motsvarar vad du lånar av utgivaren. Dessutom har de en stop-lossnivå, vilket är den nivå till vilken priset kan sjunka till innan mini futuren löses in av utgivaren.

Unlimited Turbos

Unlimited turbos fungerar ungefär på samma sätt som mini futures. Den stora skillnaden är att stop-lossnivån och finansieringsnivån är densamma på unlimited turbos. Det gör att instrumentet ”knockas” om priset skulle sjunka ner till stop-lossnivån. När du har en mini future finns en chans att du får tillbaks skillnaden mellan stop-lossnivån och finansieringsnivån, men på en unlimited turbo finns det alltså inget att få tillbaks om instrumentet blir knockat. Fördelen är att du kan uppnå en högre hävstång med en unlimited turbo jämfört med en mini future med samma stop-lossnivå.

Bull- och bearcertifikat

Till skillnad från mini futures har certifikat en hävstång som nollställs efter varje börsdag. Hävstången är därför konstant och man ofta avläsa hävstången direkt i instrumentets namn. Eftersom hävstången nollställs varje dag sker en så kallad urholkningseffekt över tid. Det gör att bull- och bearcertifikat bara lämpar sig för handel under mycket korta perioder, gärna intradagshandel (när du köper och säljer instrumentet under en och samma dag).

Börshandlade fonder

En börshandlad fond, eller ETF som det också heter, är en slags fond som man kan köpa och sälja precis som aktier. ”Vanliga” fonder får man som bekant annars vänta några dagar på för att affären ska genomföras. En annan skillnad mot vanliga fonder är att avgifterna ofta är lägre i ETF:er. Dessutom finns det ETF:er som har hävstång och det finns både bull- och bear-ETF:er.

Risker med börshandlade produkter

Förutom de ovan nämnda riskerna med hävstång och urholkningseffekt (för certifikat) finns det andra risker med börshandlade produkter. En är kreditrisken, vilket innebär att du kan förlora pengarna om produktens utfärdare skulle drabbas av finansiella problem.

En annan risk är valutarisken, vilket innebär att du kan få en negativ utveckling på instrumentet om den underliggande tillgången är noterad i en valuta som minskar i värde mot svenska kronan.

Dessutom finns det en likviditetsrisk, vilket innebär att det kan vara omöjligt att köpa eller sälja en börshandlad produkt under vissa perioder. Det kan inträffa vid starka och plötsliga marknadsrörelser eller om det uppstår tekniska problem hos emittenten.