Snittränta är ett begrepp som började användas i betydligt större utsträckning år 2015 än tidigare. Orsaken var att det då kom ett krav som betydde att samtliga banker som erbjuder bolån måste visa upp dess snittränta. Visserligen hade redan några banker visat upp detta tidigare men då inte på grund av något krav utan mer ur ett marknadsföringsperspektiv.
Det som menas med snittränta på bolånet är den genomsnittliga ränta som en bank gett till sina kunder under en förutsatt period. Väldigt förenklat kan säga att om en kund får 1,6% i ränta och en annan 1,2% kommer snitträntan hos banken vara1,4%. Detta förutsatt att det bara var två kunder som fick bolån hos banken under den perioden.
Då man idag kan se snittränta hos alla aktörer som erbjuder bolån kan man även på ett tydligare sätt se vilken aktör som generellt ger den lägsta räntan. Detta eftersom snitträntan verkligen speglar den ränta som ges.
I jämförelse kan listränta nämnas. Detta är den ränta som bankerna presenterar som ”startränta”. Med andra ord – den högsta ränta man kan få på bolån så länge som lånet blir beviljat. Genom att ha låg belåningsgrad, stort lån eller högt engagemang hos banken kan räntan sedan sänkas.
Fördelen med snittränta är att det visar den genomsnittliga ränta som ges. En bank som har en snittränta på 1,3% ger till större sannolikhet ett bättre låneerbjudande än den som har en snittränta på 1,8%. Nackdelen är att snitträntan ändå kan bli något missvisande. Mycket handlar om vilka bankerna ger lånen till. Är en bank mycket noggranna och hårda på kraven kan de bevilja få lån. Detta då enbart till de med extremt bra ekonomi. Resultatet blir att de kan visa upp en mycket låg snittränta. Det som inte framkommer är att få får lånet beviljat.
Som alltid är svaret – Jämför många banker. Det är enda vägen till bästa räntan.